Är du osäker på digital signering eller har du inte riktigt förstått hur det fungerar? Här försöker vi beskriva varför du bör använda digitala signaturer.

Mindre administration

I genomsnitt tar det tre dagar att signera ett dokument fysiskt. Digitalt tar det i genomsnitt tre timmar. Det innebär mindre tid för administration och väntande och mer tid till produktiv verksamhet.

Enklare affärer

Att signera fysiskt är inte bara tidskrävande, det kan ofta vara ganska bökigt också. Dokument ska antingen skickas runt till flera parter eller så ska man hitta tid att träffas för signera tillsammans. I en mer och mer digitaliserad värld finns det sällan anledning att skriva under avtal fysiskt.

Är inte en digital signatur enkel att förfalska?

Digitala signaturer är mycket mer än lite text i en PDF. Zigneds signaturer innehåller förutom identitetsinformation som kan knytas direkt till en unik representation av dokumentet (ungefär som ett fingeravtryck) även en lång kedja av händelser som hänt under signeringen av dokumentet, t.ex. när och hur många gånger en part besökte signeringsrummet och från vilken IP-adress. Detta krypteras sedan som en digital signatur och skulle med dagens teknik ta ungefär 300 biljoner (!) år att knäcka. Minsta lilla ändring i såväl dokumentet som signatur-informationen skulle dessutom ogiltigförklara den automatiskt. En digital signatur är med andra ord praktiskt taget omöjlig att förfalska eller ändra.

Är alla digitala signaturer juridiskt bindande?

Ja, alla digitala signaturer är juridiskt bindande, men beroende på vilken typ av dokument/avtal kan det ställa lite olika krav på tillitsnivå av den digitala signaturen.

Vad är tillitsnivåer för digitala signaturer?

EU har definierat tre olika tillitsnivåer för digitala signaturer. Även om alla dessa är juridiskt bindande, kan det bli lite olika processer för att styrka dessa vid en eventuell tvist. Tillitsnivåerna förklaras enklast såhär:

1. Enkla digitala signaturer (SES)

Enkla digitala signaturer är utförda genom exempelvis en knapp, rita på skärmen eller en SMS-kod. Kortfattat är det signaturer där ingen e-identitet eller liknande används för att verifiera den undertecknande parten. Dessa är fortfarande juridiskt bindande, men bevisen över vem som signerat är inte lika starka som vid användande av exempelvis BankID.

2. Avancerade Digitala Signaturer (AES)

Avancerade digitala signaturer är signaturer där identiteten på personen som skrivit under kan identifieras, exempelvis Mobilt BankID. Signaturen innehåller också information för att upptäcka eventuella ändringar av den signerade informationen. Avancerade signaturer har en väldigt hög teknisk standard men omfattas inte av lika höga krav på tillförlitlighet, pålitlighet och säkerhet som kvalificerade. Avancerade signaturer är det absolut vanligaste när höga krav ställs, men kan i vissa särskilda sammanhang vara otillräckliga om inte ytterligare information anges.

3. Kvalificerade Digitala Signaturer (QES)

En kvalificerad underskrift är mycket lik en avancerad men ställer framförallt mycket högre krav på utgivaren. En kvalificerad underskrift har en tredjeparts-garanti som kräver särskild certifiering och revision samt standardiserade metoder som kräver högsta möjliga säkerhetscertifiering. Utgivare av dessa står även under myndighetstillsyn. Denna typ av signatur är fortfarande väldigt ovanlig i Sverige men betraktas precis som en handskriven signatur i alla EU:s medlemsländer.

Vill du veta mer om hur Zigned fungerar eller har mer fördjupad kunskap om digitala signaturer kan du grotta ner dig här eller här

Hittade du svaret?